Vi får många frågor om hur vi fodrar våra hästar. Här följer en text som innehåller en del av det vi lärt oss om fodring genom åren och dessutom våra hästars foderstater. Orka läs den första delen av texten så kommer du till nästa del som är lite lättsammare!
Hästen är en gräsätare! Analysera alltid grovfodret!
Vi har nästan aldrig problem med våra hästars magar. Tror att det bl.a beror på att jag har "noja" på att få i hästarna vätska. När de kommer in från hagen får de aldrig grovfoder. Istället får de en soppa (mycket vattnig) som oftast består av 1 dl KRAFFT kraftfoder, 1 dl betfor och 1 dl KRAFFT vitaminserat mineralfoder. Om hästarna inte kunnat beta i hagen när de varit ute får de efter ca 30 minuter grovfoder (gäller även om de har tillgång till vatten i hagen).
Räkna ut en foderstat. Justera sedan fodringen efter hur hästen ser ut.
För att få fram gram SMP/MJ (smältbart råprotein i g/kg foder delat med energin dvs MJ/kg foder) delas grovfodrets smältbara råprotein med energin. Siffran du får bör vara ca 5,5 – 6,5 för ridhästar och ca 8 - 9 för avelsston, föl och unghästar. T.ex: hösilagets smältbara råprotein är 48, energin är 8. Uträkningen blir 48/8=6, ett utmärkt grovfoder till en ridhäst.
MINSTA mängd grovfoder = 1 kg ts / 100 kg häst och dag
REKOMMENDERAD mängd grovfoder = 1-2 kg ts / 100 kg häst och dag
Grovfodergiva rundas av till hela eller halva kg, inga hg.
Omvandlat till hö blir det:
Minst 1,2 kg hö / 100 kg häst / dag (ts i hö = 84 %) (1 : 0,84 = 1,19, dvs 1,2 kg)
Väger hästen 350 kg blir det: 1,2 x 3,5 = 4,2 kg hö i praktiken avrundat till 4,5 kg som en MINI giva.
Rekommenderad giva blir då: 4,5 – 9 kg hö till en häst som väger 350 kg / dag.
Används ett hösilage med 60 % ts (bra ts för hästar) så blir det:
1 : 0,6 = 1,67 avrundat 1,7 kg hösilage som MINI mängd / 100 kg häst
350 kg häst blir då 3,5 x 1,7 = 5,95 kg hösilage, avrundat MINST 6 kg hösilage med 60 % ts till en 350 kg häst
Rekommenderad giva blir då: 6 - 12 kg hösilage med ts 60 % till 350 kg häst / dag
Och används ett blötare foder med 40 % ts (rekommenderar vi ej till hästar) så blir det:
1 : 0,4 = 2,5 kg ensilage, MINI giva / 100 kg häst
350 kg häst blir då 3,5 x 2,5 = 8,75 kg avrundat 9 kg ensilage med ts 40 % till en 350 kg häst.
Rekommenderad giva blir då: 9 – 18 kg ensilage med 40% ts till en 350 kg häst / dag
Jämför:
Hö 84 % ts, 4,5 kg hö x 0,84 = 3,78 kg ts
Hösilage 60 % ts, 6 kg hösilage x 0,6 = 3,6 kg ts
Ensilage 40 % ts, 9 kg ensilage x 0,4 = 3,6 kg ts
Minst 3,5 kg ts till 350 kg häst/dag
Det blev massor av text, men jag vill bara förklara hur mkt mer det blir i kg när det blir blötare! Medan hästen får i sig lika många kg ts. Det finns inget som det blir så mkt fel på som just detta, både vid utfodring och vid inköp, dvs man betalar dyrt för vatten!
Utfodra med max 0,2 kg kraftfoder/100 kg kroppsvikt per utfodringstillfälle, dvs max 0,7 kg kraftfoder per utfodringstillfälle för en islandshäst på ca 350 kg.
En häst skall alltid ha fri tillgång till vatten innan den får kraftfoder.
Hästen skall ha ätit grovfoder ca 30 minuter innan den äter kraftfoder
En häst kan inte känna om den har brist på någon mineral eller vitamin och kan därför inte dosera detta själv. Ofta slickar hästar i mineralbyttor för att komma åt saltet eller för att den är uttråkad. Av lantbrukets djur är det bara höns som kan reglera sitt mineraltillskott själv.
Fodring av för tjocka hästar:
Se till att grovfodret har relativt låga värden så att hästen kan få den grovfodermängden den behöver. Byt gärna ut upp till hälften av grovfodergivan till halm. Ge inget kraftfoder. Lägg till 1 dl vitaminserat mineralfoder.
Fodring av för tunna hästar:
Är hästen för tunn kan man lägga till 1 dl KRAFFT Energi Oil (sojaolja) eller majsolja/utfodringstillfälle utöver tillräcklig mängd grovfoder med högt näringsinnehåll och kraftfoder. Det är bra att komplettera med KRAFFT Luserne Chopped som är ett stråfoder med mycket högt näringsinnehåll. Kan oxå ge den tunna hästen 0,7 kg KRAFFT GROOV två ggr/dag (gärna uppblött). Men det viktigaste är att öka grovfodret och se till att grovfodret har högt näringsinnehåll. När vi fodrar en häst som behöver gå upp i vikt ser vi till att den alltid äter upp. Vi anpassar mängden grovfoder så att hästen får så mycket som möjligt per dag utan att den lämnar något. Blir den ändå foder kvar tar vi bort det och sopar helt rent. När hästen kommer in i (efter ridning eller hagvistelse) finns det inget att äta utan den får bli sugen på mat och vänta tills nästa fodring. Låt aldrig en tunn häst stå i massor av grovfoder – de tappar bara aptiten. Fodra hellre ofta och mindre mängd.
Vitaminiserat mineralfoder:
Vi ger våra hästar 1 dl/dag av KRAFFT Miner Extra Pellets som är ett vitaminiserat mineralfoder under hösten, vintern och tidig vår. Till de som får KRAFFT Groov minskar vi givan av KRAFFT Miner till ½ dl/dag. På sommaren ger vi hästarna som står på stall och tränas 1 dl KRAFFT Summer Pellets. Tips : köp det pelleterade vitaminiserade mineralfodret - många hästar äter upp det även om de inte får något annat i krubban.
Fakta om halm:
Använd helst havre- eller vetehalm. Viktigare än vilken sorts halm som används är att den är bra hygienisk kvalité. När halmen är skördad skall den ”vila” minst en månad innan den används som foder. Halm innehåller inget smältbart råprotein och ungefär 6 MJ/kg foder (energi). Därför passar halmen ypperligt att utfodra tillsammans med ett grovfoder med höga värden och även tillsammans med KRAFFT Luserne Chopped som är en kombination av varmlufttorkad lusern, gräshö, melass och vegetabilisk olja. Halm passar också utmärkt att komplettera med om hösilaget har höga proteinvärden.
Tips om betfor:
Vi vänjer alla hästar vid betfor. Under transporten och tävlingen/bedömning får hästarna betforsoppa (betfor, KRAFFT Luserne Chopped och mycket vatten) för att säkerställa att de får i sig tillräckligt med vätska.
Fakta om salt:
Hemma har alla hästar fri tillgång till salt. De har de även när vi reser med dem, men då ger vi ändå 2 msk salt efter de har ridits. Vi reser mest på sommaren och då är det varmt och hästarna svettas ofta mycket när de rids. Om en häst är extra svettig efter ett ridpass hemma ger vi den oxå 2 msk salt efter träningen. Vi brukar lägga saltet i uppblött KRAFFT.
Mätning av hull:
Vi mäter ridhästens omkrets varannan vecka genom att använda ett måttband (minst 2 meter långt) som läggs där manen slutar och precis bakom frambenen. Normalt brukar en islandshäst vara ca 160 cm i omkrets. 10 cm = ca 50 kg. På så sätt märker vi snabbt om en häst är på väg upp eller ner i vikt. Vi har nu mätt våra hästar under så lång tid att vi ser skillnad på bara en centimeter med blotta ögat.
Förtydligande - när hästens omkrets mäts utgår man ifrån utgångsvärdet. Värdena stämmer just för en häst som är (eller borde vara) ca 160 i omkrets (en normal islandshäst).
Foderstater:
Här följer foderstater som visar hur våra hästar kan fodras. Givetvis ändrar vi mängden foder efter hästens hull, grovfodret näringsvärden och arbetet hästen utför.
RIDHÄSTAR:
På VINTERN utfodras ridhästarna 4 ggr/dag.
|
|||||
Ridning Hagvistelse: går i stora, lerfria hagar där de ”kraffsar” fram gräs. |
|||||
|
LÖSDRIFTSHÄSTAR: Från maj – oktober får våra dräktiga och digivande ston, ungston och unghingstar bara bete och saltsten. Från november (ibland december)– april utfodras de 2 ggr/dag. |
|||||
|
|||||
De har fri tillgång på halm (i ligghallarna) och salt. Hagarna är stora med mycket vinterbete och vattenkoppar med 15 gradigt vatten. Allt hösilage äts upp. Om det blir kvar något minskas direkt på fodret. Det betyder att det aldrig finns något hösilage som ligger kvar i hagarna efter det att hästarna har ätit upp. Vi visiterar alla hästar varje dag och känner då på hullet. Det gör att vi snabbt märker om någon häst behöver mer eller mindre mat. Hela stoflocken går tillsammans på vintern för att det är mest praktiskt för oss. Resten av året får 2- och 3-årsstona gå i annan hage annars blir de för feta. Vi försöker få ungstona smalare och fölstona tjockare inför vintern. När de 4 år räknas de som ridhästar. Under sommar och vintern går hela hingstflocken tillsammans, men under vår och höst får 1-årshingstarna (och ibland någon 2-åring som är i samma hull som 1-åringarna) gå själva på kraftigare beten än 2- och 3-åringarna. När de sedan är 4 år räknas de till ridhästarna. Vi lägger mycket tid på att flytta och dela på våra hästar under vår, sommar och höst för att de skall få lagom mycket mat och samtidigt kunna röra sig mycket. Hästarna älskar att få nya hagar och ”fräser” runt. Underbart att se! Vi har 9 hästar, 28 ha hagmark som är fördelat på 25 hagar. Den stora arealen gör att hagarna inte blir leriga. Kristina Ekström som tidigare arbetade på KRAFFT har faktagranskat foderråden efter jag skrivit dem och hjälpte mig att förtydliga hur mycket mer grovfoder man måste fodra med när det blir blötare. Kontakta gärna KRAFFTs foderrådgivare om du har frågor angående fodring: KRAFFT Direkt tel: 020 - 30 40 40. De svarar på frågor och räknar foderstater, utan kostnad. |